Snart är det slut! Ja, den svenska MTB-säsongen 2014 är definitivt inne på sista versen även om det finns mycket trevlig cykling kvar detta år. När jag gjorde comeback till 2013 var min plan att denna elitsatsning skulle vara max två år lång och jag har hela tiden varit inställd på att pensionera mig (på riktigt denna gång) efter säsongen 2014. Fiaskona på Vasan (punktering) och Birken (förmaksflimmer) har gjort att jag faktiskt överväger att satsa ett år till. Nu är ju förvisso ett av årets stora mål är kvar, att vinna Mitsubishi MTB Challenge totalt, och det kan eventuellt väga upp. Med ett lopp kvar är det fyra åkare som teoretiskt kan komma ikapp och slå mig. Den sämsta placering jag kan kosta på mig på Västgötaloppet i Ulricehamn är en 20:e plats om Mikael Flockhart vinner, så oddsen är onekligen goda med tanke på att jag varit på pallen på alla lopp hittills i år.
De snöpliga sätt som de andra två loppen sket sig på är lite för frustrerande för att jag ska kunna släppa det helt. En sak är dock helt klar, ska det bli någon fortsättning måste jag hitta någon speciell twist eller något annat nytt för att motivera mig. Jag gillar verkligen utmaningar och mål. I år var det VM i långlopp i Sydafrika som kittlade mest. För att motivera en satsning krävs något nytt mål som tänder glöden och passionen att göra det lilla extra i träning och förberedelser. En tanke är exempelvis att satsa på att vinna både UltraBirken och Birkebeinerrittet, som går dagarna efter varandra. UltraBirken är 120km långt och går till stor del på stigar och kräver en heldämpad MTB medan Birkebeinerrittets 90km går nästan uteslutande på grusvägar, vilket gör att det i princip är som ett landsvägslopp.
Nu till helgen har jag förresten antagit en utmaning från Idrottsarrangören Mats Andréason om vem som kommer först till Vasaloppsmålet i Mora om vi båda startar vid kontrollen i Oxberg men jag med 20 minuter handikapp. Mats körde på 1:17 på CykelVasan30, som går igenom kontrollen i Oxberg efter ca 3km och bör innebära knappt 10min längre tid. Tätklungan hade 48min på sträckan under CykelVasan men jag tror jag kan köra på under 48min. Det kommer med andra ord på riktigt tight och spännande. Kommer jag ikapp blir det troligen tidigast i Moraparken…
Apropå utmaningar så är jag väldigt sugen på att delta i The Munga som startar 3 december i Bloemfontein i Sydafrika. Här kan vi snacka om UTMANING eftersom det är ett 1000km långt långlopp som körs i 2-mannalag och som bedöms ta ca 50 timmar för vinnarna (5 dagar är maxtiden). Jag och Emil Lindgren har pratat om att köra ihop eftersom vi funkar bra ihop på hojen. Vi är ett ganska jämnt lag med mycket erfarenhet på många områden som rör ett lopp som detta men vi är å andra sidan totalt orutinerade inom andra, t.ex. har ingen av oss kört ett lopp som sträcker sig över flera dygn.
Det mest spektakulära med The Munga är tro det eller ej inte dess längd, det är prispengarna till det segrande laget. 750000$, vilket motsvarar ca 5,3 miljoner svenska kronor. Löjligt mycket pengar för att cykla lite… eller ja, ganska mycket mountainbike! Vi har därför bestämt oss för att dela prispengarna på tre om vi vinner, en del var och en del till någon välgörenhetsorganisation. Det är ju inte varje dag man har möjlighet att sänka 1,7 miljoner till något som gör världen en bättre plats. Haken är att det kostar 10000$ att anmäla ett lag och med allehanda andra omkostnader så tror vi att äventyret går lös på ca 150000kr. Vi är nu ute på jakt efter en sponsor som vill betala för detta och för att göra det ytterligare lockande för en sponsor tänker vi även återbetala sponsorpengarna (eller lägga dem till välgörenhetssumman) om vi skulle vinna.
Men nu tar vi en sak i taget. Först gäller det att hålla fokus och prestera en topp 20 på Västgötaloppet nästa helg. En sak som många missar så här i säsongens slutskede är längre distanspass. Utöver lite svajig höstmotivation är det oftast olika praktikaliteter som jobb, inskolning på dagis eller en liten höstförkylning som sätter käppar i hjulen. Man kan förvisso underhålla en bra fysisk form med korta och hårda pass om det är det enda som går att uppbringa, men kan man få in ett eller två långpass sista tiden innan sista långloppet för året så kan det göra underverk för hur stark man känner sig i slutet av loppet. Själv tänkte jag köra ett 4-5 timmar långt distanspass imorgon och även ett kommande vecka för att hålla i långloppsformen så gott det går.
Eftersom Västgötaloppet är nytt planerar jag faktiskt att åka ner redan på torsdag och cykla hela banan på fredag. Dessutom har jag och Erika blivit bjudna på middag hos den eminente Alexandra Engen i Jönköping på fredag kväll och ryktet på stan säger att det blir hamburgare. Helgen i Småland och Västergötland ser med andra ord ut att bli riktigt trevlig.
Vi ses i skogen!
The post Snart är det slut!? appeared first on Toppfysik.
